En gammal legendarisk sångerska ur den skramliga latintraditionen får draghjälp av den evigt utforskande Ry Cooder. Det är som väntat snyggt och väl genomfört. Ofta stort brassigt med tydliga mexikanska färger. Lika gärna avskalat tillbakalutat och lojt vaggande. Ett ben i mjuk jazzblues, det andra i dansant latin. Det låter lite som tonerna som kunde […][...]