Skitbra. Ibland vill man skriva en enordsrecension. Mest därför att, tja, det inte finns så mycket mer att säga. Horse Meat Disco III är skitbra. I övrigt är det mesta sig likt från när jag skrev om den förra delen i serien. Bögklubb. Disco. Discoish. Skitbra. Fast nu tänker jag inte göra det riktigt så […][...]

You Are Being Manipulated släpas fram ur sina mörka gömmor – sparkande och skrikande. Allt är fel. Allt är ur fas. En molande syntslinga vevas på fel sida om ekvatorn. En rytm slås fram utan att vara i takt ens med sig själv. Så orkar Intro inte längre stå emot utan vrider sig i den […][...]

Ganska exakt 32 sekunder. Det börjar oskyldigt. En fyrfyra. Någon rasslar lite förstött på en hi-hat. Lite congas. En gurka som skrapar i bakgrunden. En kvinnoröst som förföriskt uppmanar mig att det är dags att ”get down”. Lite sådär som det kan vara vilken måndagkväll som helst. Sen har det gått 32 sekunder av Don’tcha […][...]

Det har gått trettio år sedan Black Devil släppte sin eurodiscofest Disco Club. Eller om det var så att artistnamnet var Black Devil Disco Club och skivan hette samma sak. Eller så hette skivan inget alls. Klart är däremot att mannen bakom namnet var Bernard Fevre, som ungefär också släppte saker under sitt riktiga namn. […][...]