Arvikafestivalen 2003. Som vanligt kände jag mig lite utanför när tältgrannar hade långa listor med band de måste se. Jag var mest där för att det kändes som att jag behövde en festival. Lagom surmulen hade jag tryckt ner kepsen långt över ögonen. Lät hårtestarna sticka ut lite här och där. Frågade någon vad jag […][...]