Den tionde gången som Together rullar obemärkt förbi börjar det bli irriterande. Det är bra på gränsen till översnyggt men det finns ingenting där. Talangfulla musiker som riffande glider förbi sweet spoten och landar någonstans i ett dammigt hörn. Det börjar inte bra för The New Pornographers femte fullängdare.

När jag skrev om singeln Crash Years trodde jag att Together skulle stilla ett ständigt begär efter nytt Pornographers-material. Det blir inte så. Inte heller hörs det särskilt mycket från gästerna St. Vincent, Zach Condon och Will Sheff. Albumet står stilla men lyckas ändå stanna upp vid långsamma, tveksamma spår som Daughters of Sorrow och Valkyrie in the Roller Disco. Ändå fortsätter jag envetet att lyssna. Det är ändå The New Pornographers. De är smarta, de har en sanslös energi (som knappt ger sig till känna) och de presenterar powerpoplåtar i ett rasande tempo.

De tar ner det, kastar in en stämsångsballad med musikaltendenser, ökar igen. Dan Bejar och Neko Case gör allting tillsammans och den egentlige ledaren Carl Newman håller sig ständigt anonym.

Together är en tjocksmock där det mesta ser likadant ut. Det är som att lyssna på samma låt om och om igen men då och då stöter man på en kroppsdel som sticker ut. Singeln Crash Years uppenbarelse är grann och singellåtig.

Liksom med Broken Social Scene är minsta-gemensamma-nämnare-känslan svår att tvätta bort. Samtidigt finns det ett par frontpersoner som står i vägen för bandupplevelsen. The New Pornographers, en institution på powerpop-scenen, börjar tappa bort sig själva. Det är inte längre en övermäktig upplevelse att lyssna på The New Pornographers, även om det är snyggt, snyggt, snyggt.

I spellistan är ändå värt att bevara Crash Years och låtar som If You Can’t See My Mirrors för den självklara känslan av storslagen musik av ett storslaget band.

Your Hands (Together)