dagensskiva.com

48 timmar

Text

Sonisphere 2010: Iron Maiden

Den stora finalen med Iron Maiden på Sonisphere blev något av en märklig historia. Det häftiga regnet hade gjort området till ett veritabelt ler-inferno och i hopp om att hitta någon slags fast mark att parkera fötterna på hade jag tagit plats långt ut på högerflanken.

En del har kallat låtlistan på den här turnén för modig, främst på grund av att Iron Maiden har valt att fokusera på mer sentida material i stället för att ta det säkra före det osäkra och bara spela klassikerna.

Men det var som en kompis som såg Iron Maiden för första gången i går sa: ”Jag har knappt hört en enda av låtarna tidigare, men alla låtar de har spelat har varit bra.” Och visst ligger det något i det.

Jag kan ha svårt för senaste singeln El Dorado och är inte särskilt förtjust i vare sig The Reincarnation Of Benjamin Breeg, Wildest Dreams eller These Colours Don’t Run, men jag skulle aldrig drifta mig till att kalla det för dåliga låtar. Särskilt inte när det är en sådan scenmaskin som Iron Maiden som framför dem.

Sedan ska jag definitivt inte sticka under stol med att hela spektaklet lyfte ett snäpp när Fear of the Dark gjorde entré och de påföljande Iron Maiden, The Number of the Beast, Hallowed be thy Name och Running Free. Det är ju trots allt väldigt, väldigt bra låtar.

Och det är först då som jag inser att Iron Maiden i går nog gjorde sina sämsta insats av alla gånger som jag har haft förmånen att se dem live. För vanligtvis är det fullt ös från början, men i går tog det sig först mot slutet. Om det sen var på grund av låtlistan, regnet eller någon helt annan anledning låter jag vara osagt, men faktum kvarstår att det lilla sista saknades på Sonisphere.

I övrigt gladde jag mig åt att få höra Dance of Death live. Det är är en riktig höjdarbit. Och att de har plockat bort den närmast sönderspelade Run to the Hills ur låtlistan gjorde mig inte det minsta.

Tomas Lundström

Publicerad: 2010-08-08 09:11 / Uppdaterad: 2010-08-08 09:12

Kategori: Konsert, Sonisphere 2010

7 kommentarer

[...] skiva har recenserat spelningar på Sonisphere: Iron Maiden Alice Copper Slayer [...]

 

jag gav upp. åkte hem efter alice cooper. katastrof-festival

pat Oregistrerad 2010-08-08 11:18
 

Blöta skinnvästar?

Medlem 2010-08-08 11:28
 

vad äre du säger? sämsta uppträdandet? det var ju helt underbart. Jag tror att den här setlisten uppskattas mer av de inbitna Maidenfansen. Eftersom det älskar de senaste plattorna lika mkt som deras klassiker. Jag var bara nöjd av att se att den här listan knappt hade några klassiker. De hade istället mina favoriter.

Petter Karlsten Oregistrerad 2010-08-08 17:51
 

Iron Maiden är exakt lika hårt och tufft som Kjell Lönnås skivsamling. Sanslöst harmlös medel-Svensson ”metal”.

Erik Oregistrerad 2010-08-09 10:43
 

Håller med Erik.

Det ska vara Kiss eller Guns N Roses!

Janne Oregistrerad 2010-08-09 11:43
 

Nej för Fan! Iron Maiden är ju bäst, själv stod man längst fram på Sonisphere. :) Helt otroligt bra! Up The Irons!

Adam Oregistrerad 2010-12-17 23:43
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig