Kerry King.
Bild: Viktor Wallström, rockfoto.nu

I min enfald gladde jag mig åt det avtagande regnet när Slayer klev på scen och rev av South of Heaven. Men det hade man inte mycket för, för det pissregnade sedan genom hela konserten. Och då handlade det inte om blod, även om de så klart rev av Raining Blood mot slutet av konserten.

Ska man jämföra rakade män i bockskägg vinner Kerry King över Scott Ian alla dagar i veckan när det kommer till att se ondskefull ut. Men på Sonisphere var det Anthrax som tog hem thrash metal-kampen. Slayer framstod tyvärr som en aning slöa, möjligen på grund av regnet, men jag tror inte bara det berodde på det.

Men metallskallarna framför scenen verkade bry sig lite eller inget om detta och röjde som bara den. Och det är väl inte så svårt att förstå; Slayer har en diger låtskatt att ösa ur.

Med tanke på att gubbarna fortfarande släpper relevanta plattor betade de av en del nytt material, men i stort sett fick vi gamla klassiker på rad. Chemical Warfare, avslutande Angel of Death och War Ensemble, bland andra. Men även tyngre bitar som Dead Skin Mask och Mandatory Suicide, vilket också spädde på intrycket att det inte var samma riv i Slayer som jag är van vid.

Alternativt är det jag som börjar bli luttrad där jag stod i min poncho och försökte hålla mig torr.