På lördagsmorgonen öste regnet ner och Arvika kändes avslaget. Det var tomt på folk och de som var ute var dämpade och lugna i jämförelse med den tidigare dagen då solen sken. Efter bara en halvtimme i regnet var skorna fyllda med vatten och kläderna var även de genomblöta trots regnkläder. Regnet och de inte alltför lockande, kommande, spelningarna gjorde att vi åkte hem istället för att vänta på några få halvt intressanta band i kyla och väta. Vi såg en skymt av Corroded och Oskar Linnros men ingen av dessa spelningar fick oss på så mycket bättre festivalhumör, så vi tog med oss campinglasset hemåt. Lördagens spelningslista kändes inte lika attraktiv som tidigare dagar, för min del var det tråkigast att missa donkeyboy och Teddybears.

För mig är festival spelningarna, festivalområdets stämning och dess spektakel. Jag håller inte med om att festival handlar om campingen. Det var i ärlighetens namn inte min melodi att sova i ett kallt, fuktigt tält där folk gjorde sina, inte allt för trevliga, behov precis utanför. Att sova i lera med bakgrundsljud som vrål och dunka-dunka var inte populärt hos mig. Så snart solen gick upp och vi tog våra steg mot festivalområdet var mitt humör bättre igen och jag trivdes plötsligt riktigt bra med att vara på festival.

Fredagen hade flest spelningar som föll mig i smaken och som fick mig att få mig att hoppa upp och ner och också ge mig gåshud. Det var däremot torsdagen som serverade det bästa framträdandet då Kent gick upp på Vintergatan. I övrigt kan de tre dagarna sammanfattas med att de som fick igång publiken bäst var, utan tvekan, Maskinen, namnet som jag kommer att ta med mig hem och stoppa in som nykomling i spelningslistan är Monty, In Flames gav mig festivalens gåshud då de spelade Come Clarity och Robyn kommer spelas mer hemma hos mig efter hennes briljanta spelning på Apollo.

Ja, överlag var det bra spelningar och stämningen gick inte att klaga på. Jag har inte mycket att jämföra med eftersom detta var mitt första festivalbesöket och jag är nybörjare på både festivaler och skrivande, men jag är nöjd. Det kommer absolut att bli fler festivalbesök framöver för min del, fast då kommer jag sova på vandrarhem eller bo hos någon bekant i närheten och inte i ett fuktigt tält i lera.