Jag har problem med att veta hur jag ska förhålla mig till coverband. De spelar andras låtar och på något sätt så avdramatiserar det vi kallar musik. För mig är musik tonsatta känslor som framförs av någon eller några som verkligen står för det budskapet som förs ut. I fallet med coverband blir det ofta patetiskt. Som när man befinner sig på after ski i Åre och en pajas från Arboga (eller vart dom nu är ifrån) helt plötsligt tror att han är Angust Young (eller vem det nu kan vara). Extra vidrigt blir det när publiken sväljer allting med hull och hår och i sin berusning på något konstigt sätt blir övertygade av de intränade poserna och sångrösterna.

The Mersey Beatles på Valhall i Skövde hade inte det bästa utgångsläget och de gjorde ingen kanonstart heller. Efter fyra låtar var jag faktiskt nära att ge upp. Men med tanke på Skövdes övriga utbud stannade jag ändå kvar. Och tur var väl det. För när de väl börjar bli varma i kläderna så kommer de där snygga stämmorna och Beatles-sångerna som är lite högre till tonerna. Jag provade att blunda och det jag hör är precis det där Beatles som jag brukar spela på min vinylspelare hemma. I vissa låtar är det faktiskt som att riktiga Beatles står där. De hoppande skrikande flickorna har dock blivit äldre och sitter nu istället lugnt och skönt på sina stolar framför scenen.

The Mersey Beatles gör en bra spelning men de kunde gärna korta ner föreställningen till en timme istället för de två och en halv som var lite för länge. Sen saknade jag mina favoritlåtar I Want You och Come Together.

Vilken är din favoritlåt med The Beatles?