Artikel
Springsteen: Några små korrigeringar så blir det gudomligt
Externa länkar
- Springsteen.se om konserten
- Låtarna, diskussionerna.
Visst är det häftigt att kvällens konsert inleds med en furiös version av Born In The USA. Första gången på evigheter den spelades i den här versionen. Inte så kul låt, men responsen är monumental och Springsteen vrålar sig igenom låten så att det skakar i Vita Husets fundament. Dessutom fortsätter önskelåtarna dyka upp. Ikväll med en alldeles underbar Rosalita som magic moment tillsammans med Be True och This Hard Land. Dagen till ära även finfina versioner av Independence Day och Sandy. Lägg till sedvanligt knäckande dängor som The Promised Land, Spirit In The Night och Because The Night. Och betongknäckande Badlands och Born To Run.
Visst var det en bra kväll.
Men inte makalös. Ibland blir det lite förlamat på Ullevi. När den enorma och partysugna publiken inte känner igen en gammal raritet. Eller orkar bry sig om någon ny låt. På den del av läktaren (VIP) där vi befinner oss är det glest mellan raderna långa stunder eftersom baren lockar mer än bandet. Vilket i och för sig är mer eller mindre oförlåtligt. Men jag ska inte vara bitter längre över dessa fåntrattar och lallare som ölstinna och solgassade på bred göteborgska går igång på raggarrocken i Darlington County, Cadillac Ranch och Seven Nights To Rock för att sedan gå och supa när riktigt bra låtar spelas.
Men ett litet IDIOTER är på sin plats. Trots att den riktiga publiken, de som betalat för sina biljetter själva och bryr sig om musiken, är lika galen som den brukar vara när Springsteen spelar i Sverige.
I morgon får låtlistan gärna korrigeras en aning. Det känns som att för mycket av energin gick förlorad de första nittio minuterna ikväll. Sen gick Springsteen nästan på autopilot. In med fler lugna låtar (jag vill verkligen höra Racing In The Street och The River) och kasta ut boogierocken.
Då kommer andra kvällen bli gudomlig. Och det är så jag vill minnas E Street Band. Ikväll var de bara fantastiska.
Publicerad: 2008-07-05 02:14 / Uppdaterad: 2008-07-05 09:06
6 kommentarer
[...] bra konsert ikväll. Ovanliga låtval och ett fullsatt Ullevi. Men det kan bli ännu bättre. Gärna i [...]
#
När busschaffisen i dag slutade strejka och i stället som vanligt svängde ut från trottoaren på Karlavägen var det magiskt. Han brukar börja med en riktigt låg växel, ettan eller tvåan, men dagen till ära smygkörde han iväg på trean. Bussen var lite avvaktande, uppenbarligen buss-rookies som inte varit med förr, men de kom snabbt med på noterna. In på Artillerigatan svängde han utan att växla ner, en oväntad och fantastisk move som han inte gjort sedan 1978. Spontana applåder spreds i kärran.
Vi tittade på varandra, svettiga och kåta som om vore vi Tore S Börjesson: detta var verkligen nåt alldeles extra.
Fortsättning följer uppenbarligen.
#
I morgon ska jag åka 52:an. Det har jag inte gjort sen jag och Ragnarök-Micke gick i småskolan. Men det känns som en sån kväll. En sån där alldeles, alldeles speciell kväll. När man bara kan ta 52:an. Utan att ens veta var man hamnar.
Vågar man hoppas på Detroit-växellådan? Det kunde vara magiskt. Men när chaffisen är på det här humöret kan han skaka fram magi ur vad som helst.
Karlavägen, 6 juli 2008: svett, sex och fånleende kärlek. Det är en dag som aldrig någonsin vill ta slut.
Fortsättning följer garanterat.
#
Det blev Detroit-lådan. Herregud. Ingen har vågat peta på den växellådan sen -74. Men, det var en sån dag. En magisk dag. En sån dag när tiden tar en timeout. Och liksom står still.
Jag och Uffe stirrar på varandra och bara fånler. Inget kan röra oss nu. Nu ska jag och Uffe ligga med varann. Till Detroitlådans gudomliga Asbury Park-stånkande ackompanjemang. Vi bara fånler.
#
korspostar du eller sluta du har en blogg avreagera dig där david.
#
Sådärja. Bossen har giggat på Ullevi och packet har fått sitt. Vi med lite mer stil drar två veckor till Toscana för att få lite själslig balsam. Semester!
#
Kommentera eller pinga (trackback).