dagensskiva.com

48 timmar

Artikel

Första sex 2007

Året har nu vänt, vi går mot mörkare tider och det är hög tid att sammanfatta det första halvåret av 2007 innan det höljs i dunkel. Alla låtar är inte släppta under den här perioden, men har varit med påtagligt och förtjänar därför en plats. Skivåret är väl en aning blekt hittills, bara några få, riktiga höjdare än så länge.

1. Neurosis Hidden Faces
2. Battles Atlas
3. Madrugada Electric
4. Manic Street Preachers feat. Nina Persson Your Love Is Not Enough
5. The Bombettes The Thief
6. The End The Never Ever Aftermath
7. Jesaiah Capitalistic Crushings In C# Minor
8. Severed Head of State Not Fucking Dead
9. The Scams Kiss Me (My Face is on Fire)
10. Vomitory Terrorize Brutalize Sodomize
11. Immolation Passion Kill
12. Marduk Accuser/Opposer
13. The Original Pin Stripe Brass Band Stand By Me
14. Scraps of Tape Pickpockets Vow

Tomas Lundström

Publicerad: 2007-07-03 13:14 / Uppdaterad: 2007-07-03 13:38

Kategori: Artiklar, Lista

8 kommentarer

Your Love Is Not Enough är bedrövlig.
Resten får jag lov att kolla upp!

Medlem 2007-07-03 13:54
 

Äh, vad är det här egentligen? Såndärninga hårdrock.

Medlem 2007-07-03 19:13
 

Survivalism med NIN då? :S
Eller First Class Riot med TTA?

Rååbin Oregistrerad 2007-07-03 19:22
 

Ingen tokig lista Tomas. En del att kolla upp.

Förstår dock inte alls grejen med The End. Vad skiljer dem från nu-metalträsket?

Och låter inte Jesaiah väldigt mycket Convergeklon (vilket jag i och för sig inte alls vet om det stör mig eller inte)?

Mr. Kite Oregistrerad 2007-07-03 20:35
 

eller vafan, ”nu-metalträsket”. Skitidet.

Mr. Kite Oregistrerad 2007-07-03 20:44
 

Kite: The End är mer än nu-metal. Lyssna en gång till. Även om just The Never Ever Aftermath bär rätt starka Deftonesdrag. Men jag gillar ju Deftones så… Angående Jesaiah så var min tanke också Converge när jag såg dem på Hultsfred, men det var inget jag störde mig på faktiskt. Det var lite för bra för det.

Tomas Lundström Redaktionen 2007-07-03 23:12
 

Tomas: På Elementary gör The End ungefär den sortens musik jag drömde om när jag gick i åttan och tyckte att System of a Downs Toxicity var tidernas bästa platta. jag är bara besviken på att jag inte uppskattar det mer. Jag tycker att alltihop känns aningen slitet, prydligt, opersonligt, utan det vansinne som räddar Dillinger Escape Plan (en likhet som kanske egentligen inte är så stor som jag tänker mig) i samma situation.

Men visst, lyssna igen ska jag göra. Som alltid.

Mr. Kite Oregistrerad 2007-07-04 01:47
 

Manic Street Preachers är min favorit. Annars är ju Passion Kill av Immolation väldigt bra.
Bra lista det här.

Daniella Oregistrerad 2007-08-01 16:39
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig