Den tredje volymen i BPitch Controls samlingsserie Camping firas med en turné som började hemma i Berlin i mars och kommer att avslutas i Bryssel om någon vecka. Igår slog de ned på Industrial Copera, Granada. Copera är som namnet antyder en gammal industrihangar långt ifrån det mesta, och tillika den största klubben/konsertscenen i Granada. Bland de som spelat här räknas DJ:s som Richie Hawtin, Matthew Herbert, Cristian Varela, Ken Ishii, med flera.
Det var inte möjligt att köpa förköpsbiljett inför gårdagen, och ryktet gick om busslaster med folk som skulle komma från Sevilla och Málaga, så för att vara säkra fångade vi en taxi ut till ingenmansland ungefär halv ett. Det var inte ett extremt intelligent beslut i och med att vi på grund av det blev tvungna att lyssna på Sascha Funke i tre timmar. Till en början kändes Funkes val intressanta och entusiasmen gjorde väl sitt till, men med tiden började hans set kännas lite för stelt och föga dynamiskt. Efter Funke, omkring fyratiden på morgonen, spelade Paul Kalkbrenner i ungefär en timme. Hans tighta, för kvällen ganska minimala set fick in publiken i en andra andning inför Ellen Allien, som utan tvekan var den som lockat flest personer till Copera denna kväll. Men att låta folk som inte nödvändigtvis går på speed vänta till klockan fem var inte världens bästa idé, och redan klockan sex började publiken tunna ur. Själv var jag vid den här tiden lite för trött för att orka dansa för fullt och började bli sugen på att gå hem. Klart är i alla fall att Allien denna kväll var mer inne på att verkligen spela skivor, inte som i Sevilla för några veckor sedan då hon var så till den grad upptagen med festandet att musiken vid ett tillfälle stoppades då skivan kommit till slutet och det inte fanns något på den andra tallriken… Det bjöds på ett starkt, hårt set med dans och vinyljonglering bakom skivspelarna. Men jag höll tyvärr på att somna stående och tvingade mitt sällskap att dra sig hemåt. Därav bristen på mer ingående analys av vad som spelades. Det, och det faktum att jag inte kände igen en stor del, uppenbarligen. Men så länge det varade var det ett mycket uppskattat gästspel på stans klubbscen.