1. J Dilla ”Donuts”
2. Anna King ”Back to Soul”
3. T.I. ”King”
4. Up Hygh ”The Venus Album”
5. James Brown ”Say It Live and Loud: Live In Dallas 08.26.68”
6. Mary J. Blige ”The Breakthrough”
7. Tony Allen ”Lagos No Shaking”
8. Shawn Lee's Ping Pong Orchestra ”Strings & Things”
9. Existensminimum ”Last Night My Head Tried To Explode And I Wrote Everything Down”
10. Ruth Brown ”Help A Good Girl Go Bad”
11. The Charlatans ”Simpatico”
11. The Roots lite av varje
13. Gul 3 ”Singlar 2005″
13. A Tribe Called Quest ”Midnight Marauders”
13. Purple Ribbon All-Stars ”Big Boi Presents… Got Purp? Vol. 2″

last.fm står för statistiken.

J Dilla-skivan innehåller så många låtar på så liten tid att den lär hamna i topp fler gånger. Väldigt bra, men också väldigt svår att förhålla sig till just nu. Lär inte skriva en recension före sommaren.

Anna King, ännu en JB-dam i återutgåva. Tolv svinbra låtar på en halvtimme ungefär. Pre-funk, djup soul med andra ord.

T.I. går på sirap och jag har väntat åtminstone sen jag hörde honom tillsammans med bland andra The Roots i Big Daddy Kane-hyllningen på VH1 Hip Hop Honors.

Tony Allen har åkt tillbaka till The Shrine och låter på nya Honest Jon-släppta skivan på precis samma sätt som 1970. Lika bra också. Galet.

Shawn Lee's Ping Pong Orchestra – det räcker ju med namnet för att fatta att det är bra. Instrumental stråkfunk från Ubiquity. För djupfunkare.

Existensminimum är den enda orkestrala krautrocken med balalajka-orkester ni behöver i år. Bra skit. Släpps tyvärr inte förrän om en bra stund, så jag ber att få återkomma.

Ruth Brown med storslaget jazzkomp kan det va nåt? Nja. Ok, men inte mer. Fynd än då.

The Charlatans har tagit massor av steg tillbaka och spelat in en skiva som inte är ett dugg märkvärdig. Skön retrotripp för gamla fans som inte söker utveckling. Hellre det än gyttret på mediokra ”Up at the Lake”. Dessutom får jag ”New York Groove”-vibbar av ”NYC (There's No Need To Stop)” och det är så klart en bra sak.

Gul 3 köpte jag efter en intervju hos Jazz på svenska. Jag behövde frijazzen. Det här är väldigt väldigt försiktigt och mycket vackert. Jag gillar. Kommer att spelas ofta.

Veckans mp3: Rigas ”We Are Here To Stay”
För att studsig eldisko med flöjt är en fin sak.