Ibland blir jag inte klok på sångare som gör soloskivor. Som behöver frihet. Göra något annat än det vanliga. Men som låter precis som sitt band.

Sivert Höyem sjunger till vardags i Madrugada. Ett band bestående av kärva män från nordligaste Norge. Som spelar sträva låtar. Och hans helt egna låtar faller inte långt från trädet. De innehåller melankoli, eftertänksamhet och annat som präglar självömkande män från norr. Det kanske påminner mer om blues än psykedelisk country, men befinner sig ändå nära det jag lärt mig känna tidigare.

Så därför hoppar jag till av glädje när ”Smalltown Supersound” kastar omkull allt. Det går snabbt och är svängigt på ett glädjeskuttande sätt. Inte minst tack vare greppet att låta en kör som låter som en hoper tokstollar (men jag tror det är barn) lalla med i melodin – hela låten. Fantastiskt. Då händer något. Sivert Höyem går utanför ramarna och överraskar. Nästan samma sak uppnår han i ”What's Wrong With You?”. När han visar upp nya sidor av sin röst och sitt sätt att sjunga blir jag intresserad.

Sen finns det förvisso ett par långsamma historier som är behagliga att lyssna på. Som inledande ”Northwinds”, positionerad någonstans mittemellan Madrugadas två senaste skivor. Men utan den där riktiga udden. Svärtan saknas, som i de flesta låtarna på den här skivan.

Trots att det här på inga sätt är en dålig soloutflykt hoppas jag att Höyem fokuserar på sitt samarbete med Robert Burås och de andra i Madrugada. För känslan som aldrig riktigt infinner sig nu, den kommer tillbaka. Då.

Det vet jag.