21 september släpps Wake Up! ett album där John Legend backas av The Roots på samtliga låtar. Första smakprovet är en cover på Harold Melvin & The Bluenotes klassiker Wake Up Everybody. Det här är den enda låten på hela albumet som har gästartister. Jag kan så klart inte låta bli att älska den fina […][...]

Julinatten: Med vidöppet fönster lägger jag mig raklång i sängen och lyssnar på Christina Aguilera i mina hörlurar. Dygnets enda kalla vindar sveper in i rummet. Jag lyssnar på mitt favortikapitel av Bionic flera gånger om. De makalösa balladerna, många grundade på simpelt och vackert piano, tröstar och ger mig behag. I vinter kommer de […][...]

Jag gav Drake ett försök precis i början av hans storhetstid, det var ett par år sedan. Då var det hans mixtapes som gällde och jag läste på flera ställen att Drake skulle bli bäst i världen. Jag trodde verkligen att jag skulle bli frälst. Det blev jag inte, för jag var snål. Jag lyssnade […][...]

Av alla soulsångare är Raheem DeVaughn den kanske mest förbisedda. Han har länge lidit risken att gå till historien som refrängsångare, hans gästspel hos hiphopens stora är många och övertygande. Han borde ha ett par flyttlådor fyllda av gentjänster vid det här laget. På mäktiga dubbeln The Love & War MasterPeace skriver han av ett […][...]

Det verkar som om Leela James aldrig ska träffa riktigt rätt. Hennes album brukar vinna arbetssegrar över mig.Fast ibland undrar jag om det inte är av ren utmattning jag till slut håller upp och hyllar dem. Jag ger dem ofta fler lyssningar än jag vid första intrycket skulle tro att de förtjänar. Så efter ett […][...]

Årets jazzfestival var bra, men sämre än vanligt. Inte bara beroende på att årets artister i mina ögon inte smällde lika högt som tidigare år. Att lägga festivalen i juni, då det i Sverige inte än är sommar och fotbolls-VM pågår, var ett trist beslut. Trots regn och überlockande TV-sändningar lockades Stockholms skönaste och bästa […][...]

Det är inte mycket jag är bekant med på årets jazzfestival. Därför har jag de senaste dagarna tagit hjälp av Spotify. Jazzfestivalens ledning har satt ihop en bunt ordentliga spellistor, och utöver det finns det gott om material att lyssna på. Det var inte mycket jag fastnade för, även om det mesta låter som ett […][...]

Efter att på Jim i princip ha slipat bort alla kantigheter och helt omfamnat retrosoulen har Jamie Lidell på Compass återigen tagit ett steg mot den genrefusion han tidigare gjort sig känd förr. Men samtidigt som det i viss mån är en återgång är det också ett gigantiskt steg framåt. För sättet han blandar på […][...]

Jacques C Layers Funk Noir Records/Border Delar säng med fransk house/electro och brittisk postpunk. Småtrevligt. Myspace Jamie Lidell Compass Warp/Border Soul med elektroniskt brus. Myspace Daniel Johnston Beam Me Up! Hazelwood/Border Ett substanslöst lallande. Men den bipolära störningen ursäktar väl musiken. Myspace Kasban Nåt som bankar Bonjour Recordings/Border Lättsam pop i Jakob Hellmans anda. Myspace […][...]

Sharon Jones & The Dap-Kings har kommit fram till den svåra fjärde skivan. Ja jag vet att man brukar tala om den svåra tredje, men eftersom deras trea inte bara klarade att mäta sig med utan också att överträffa de två första blir det här den svåra. Jag har väl egentligen inte så mycket att […][...]