På grund av andra åtaganden såsom dagtidsjobb och mobilt bredbandhaveri publiceras mina texter om årets West Coast Riot lite senare än det var tänkt. Det kan bara beklagas. En bra festival var det i alla fall. En mindre krönika om den följer nedan: Såhär retrospektivt kan man fastslå ett par saker gällande WCR. Dels genidraget […][...]

En ursäkt vore på sin plats. Tjugo minuter över tre, Tysta Maris debutalbum från i fjol avfärdades utan pardon av undertecknad och bandet gavs ingen uppmärksamhet under det årets West Coast Riot. De uppenbara Rancid-flörtarna och den samhällskritiska punkrocken som går i rakt nedstigande led till Ebba Grön kändes inte överdrivet spännande då och trots […][...]

Ett av världens största och inflytelserika punkband stannade till i ett soligt Göteborg för ett gig på West Coast Riot. Jonas Appelqvist stämde träff med combons senaste tillskott och pratade om bandets senare år, vad som driver dem framåt och svensk musik. Det är svårt att inte slås av hur alldaglig han är, den gode […][...]

Death ”Scream Bloody Gore”. Rancid ”..And Out Come the Wolves”. Twisted Sister ”Still Hungry”. Tre skivor som alla har den saken gemensamt att basen är framträdande. Death är i efterhand ganska kul med basen som den är. Rancid har en väldigt bra basist i Matt Freeman som förtjänar att lyftas fram. Twisted Sister vet jag […][...]

När jag hörde bandnamnet Lars Fredriksen and the Bastards började jag undra. Vad är detta för något. När någon sedan nämnde Rancid så trillade i varje fall en liten pollett ned. Lars Fredriksen and the Bastards är ett sidoprojekt skapat av Lars Fredriksen och Tim Armstrong, båda till vardags i Rancid. De skrev ihop ett […][...]