Videon spelades in under Invasionens turné i Kina i september. Låten kommer från albumet Saker jag sagt till natten som vi placerade på plats 20 när vi räknade samman 2011 års bästa album.[...]

Att få musik att verkligen explodera är en svår konst. Ännu svårare är det att uppnå en explosion som är så välavvägd att låtkonstruktionen upprätthålls, att låten förblir en enhet. Det krävs att musikern är modig nog att pressa lyssnarens tålamod till bristningsgränsen, bygga upp så länge att vi nästan hunnit tappa hoppet om att […][...]

Nika Roza Danilova växte upp (kanske bör man snarare tala om ”när hon var yngre”; hon är född 1989) på en ranch i Wisconsin. Där ligger den ödsliga, gotiska grunden för hennes musik – få jämnåriga kamrater och redan från barnsben ett ovanligt starkt intresse för opera (prestationsångest gjorde dock att hon höll sången en […][...]

Vi vill inte uppfinna hjulet, vi försöker bara få det att snurra riktigt snabbt. De sätter passande ord på det själva, Brooklyns nya kelgrisar. När man tar del av denna självbetitlade debut förundras man av hur många kritiker som slagit knut på sig själva i en iver att överträffa varandra i försök att beskriva Cerebral […][...]

Ytterligheter. Hjärtskärande berättelser. Avgrundsdjupa förluster. Återfödelse. De som enkelt avfärdar hardcorepunk utan att gå in på djupet har här sitt motbevis. David Comes To Life är något så oförfalskat som en rockopera med plattan i mattan, utan en tanke på att blicka bakåt, mot hur det har låtit i dessa sammanhang. Mot en bakgrund i […][...]

The Horrors har kommit långt sedan 2007 års debut Strange House. Vid den tidpunkten tycktes Southend-bandet närmast inkarnationen av pose i form av nihilistiskt skrän med större fokus på frisyrer och stuprör än på musiken. Personligen fann jag dem tämligen outhärdliga. The Horrors’ raison d’etre kändes mest som att få tag i pengar till hårspray. […][...]

Det senaste tillskottet jag har upptäckt från kreativa Malmö är punkrockkvartetten Terrible Feelings. En hyllad demo släpptes förra året och sedan dess har bandet hunnit släppa två sjutummare. Impending Doom (finns för nedladdning här) är den senaste och den visar likt första sjuan Tied Up att demon inte var ett lyckoskott; båda sjuorna är rent […][...]

Schweiziska Voodoo Rhythm har försett allahanda dårar med begravningspunk, zigenarjazz, bluegrass, rhythm’n'blues, cajun, gospeltrash och allt där emellan sedan 1992. Under ledning under Beat-Man Zeller har etiketten blivit hem för diverse outsiders och freaks, oftast opererande i blues/rock/garage-ådran, men alltsomoftast med udda medel (Bob Log III är kanske det tydligaste exemplet). Precis som en av […][...]

Det ska villigt sägas att ingen större iver infinner sig när det gäller återföreningens faktum eller den här EP:n. Och det känns som att bandet själva inte haft för avsikt att skapa något vidare avtryck heller. Ovanstående rader är tagna från när The Get Up Kids senast avhandlades här, för exakt sju månader sedan, de […][...]

Det fattades avgjort en del Gun Club i dagensskiva.coms arkiv. Efter att i en kaosartad flytt återupptäckt Miami är det tid att förändra det. Egentligen är det hela rätt symptomatiskt; Gun Club var inte ens på rätt plats under sin faktiska existens, och efter det har de ofta glömts bort och hamnat i skymundan. Om […][...]