Bröderna Gallagher och manskap gästar 2009 års Roskilde, det meddelar festivalen idag. Bandet, som inte behöver någon vidare beskrivning, har varit ett av de mest önskade banden på festivalens hemsida under hela 00-talet, vilket är talande för danskarnas fäbless för brittisk indiepop. Oasis står på orangea scenen fredagen 3 juli. Övriga klara band till årets […][...]

Oasis Dig Out Your Soul Big Brother/Bonnier Amigo Låter Oasis. Det som kanske sticker ut är att loggan numera påminner lite, lite om omslaget till Screamadelica. Officiell sajt Kid Down I Want My Girlfriend Rich Burning Heart Records/Bonnier Amigo Andra albumet med pop-punkarna från Åmål. Officiell sajt, Myspace Niklas Andersson Musikalfavoriter Naxos Usch då. Sliskigt […][...]

Det är klart att jag kan förstå varför den här skivan hamnade hos mig. Det finns någon sorts logik i det efter min för försiktiga hyllning av The Charlatans senaste och min rättvisa skepsis till Primal Screams vackra framtid. Den gemensamma nämnaren är britter som var med redan förr. 70-talistgubb. Men The Verve? Min relation […][...]

Det är inte utan ett visst mått av ironi som Chris Martin går ut i brittisk press och kallar skivbolag för antika, och att Coldplay som band gärna anammat fler distributionsprinciper liknande den de gjorde när de släppte första singeln från det här albumet fri att ladda hem. Coldplay har ett kontrakt på fem skivor. […][...]

Det är svårt att sätta fingret på vad det är. Danskarnas fäbless för brittisk popmusik gör sig gällande på oroväckande många skivor som släpps nuförtiden, vare sig det gäller Kashmirs passningar till Radiohead eller Bahnhofs lite mer elektroniska Duran Duran-influenser. Av de band som, i pressreleaser och media, pekats ut som Danmarks nästa stora band […][...]

Det har hunnit gå mer än tio år sedan britpopkriget rasade. De båda banden som kämpade om tronen har på olika sätt mer eller mindre lämnat scenen. Den senaste låten Blur skrev och spelade in som kvartett var den obligatoriska nya låten i samband med samlingen Blur: The Best of från år 2000. Där sjunger […][...]

I sin recension här på dagensskiva.com skrev Jacob Järpegård: ”Oasis har med deras nya skiva, ”Don't believe the truth”, bevisat att talang för att skriva bra och intressant popmusik kan supas och knarkas bort. Skivan är så ojämn att man skulle kunna tro att det är en blandskiva av bortglömda C-spår av andra artister som […][...]

Oasis har med deras nya skiva, ”Don't believe the truth”, bevisat att talang för att skriva bra och intressant popmusik kan supas och knarkas bort. Skivan är så ojämn att man skulle kunna tro att det är en blandskiva av bortglömda C-spår av andra artister som de på något konstigt sätt lyckats fiska upp och […][...]

Ace of Base släpper ”The Sign”. Green Day är framgångsrika med ”Dookie”. Portishead skakar om med ”Dummy” och Slowdive ger ifrån sig ”Souvlaki”. På radion spelar de ”Mr Jones” med Counting Crows och ”Waterfalls” med TLC om och om igen. Samma år debuterar ett band från Manchester. Det leds av två buttra bröder med enorma […][...]

Gay pride-festival 2003 och någon säger: - Jag tycker det är härligt att bögarna vågar visa vad de känner och att de inte behöver känna sig underlägsna. Jo, ni läste rätt och, jo, det står 2003 överst. Med ett språkrör som Joel Gibb och en nationalsång som ”The Man That I Am With My Man” […][...]