Det är alltid kul att få debutskivor från svenska artister. Nya bekantskaper som kan bli långvariga vänner. Ännu roligare är det när det, som i fallet Looptroop, visar sig vara en så stark skiva. Det är också roligt att upptäcka att en helt ny stad hamnat på Sveriges hiphop-karta: Västerås. Looptroop består tydligen av fyra […][...]

Det dröjde rätt länge innan jag köpte Melindas debutalster. Knäckt av en brud var helt okej när den kom. Relationsteorin var, och fortfarande är, fantastisk (Masse!) Men varken M.E.L.I.N.D.A. eller Brudmaffia kändes särskilt roliga. Det var varken rimmen eller rappen som var problemet. Snarare var det att musiken inte passade texterna. Den kändes alldeles för […][...]

Första gången jag hörde Vart tog pappa vägen trodde jag faktiskt att det var ett skämt. Maken till skit hade jag faktiskt inte hört. Och det trots att texterna faktiskt kändes i magen. Det kändes mest bara bisarrt att höra tonåringar jubla åt en låt om en misshandlande, alkoholiserad pappa när P3-program som Ketchup var […][...]

Det finns väl egentligen inte speciellt mycket att säga om Fattaru. En av årets stora svenska hypar. En hype som jag hade rätt svårt att köpa. Ända tills Första Femman landade på skivdiskarna. Nu är det bara att erkänna: Fattaru var en hype väl värd att vänta på. Även om jag behövde mer tid än […][...]