Det finns skivor som ständigt ligger framme. Låtar man alltid återkommer till. Album som varit med på varanda bilresa. De är två och de kallas Me First och Sun, Sun, Sun. The Electeds två tidigare album, släppta på Sub Pop i mitten av 00-talet.

Det har gått fem år sedan Sun, Sun, Sun släpptes och Blake Sennett vände The Elected ryggen och gjorde en ny Rilo Kiley-skiva istället. Det var inte alls meningen att det skulle bli något mer The Elected. Blake Sennett hade till och med slutat göra musik helt och koncentrerat sig på filmen istället. Men på något sätt blev han övertalad att göra en ny Elected-skiva. Helhjärtat började han spela in på egen hand, ett instrument i taget. Han kom inte hela vägen fram och tog hjälp av Mike Mogis och Mike Bloom på vägen.

Resultatet är både bedårande och begåvat. Albumet har lika hög energi som Sun, Sun, Sun och mellanåt lika lågmälda stunder som Me First. Men Bury Me in Rings är ett album för högre volym och rakare vägar. Look at Me Know dyker upp någonstans mellan Electeds solskenspop och Rilo Kileys mest sorglösa stunder. This Will Be Worth It är stor och högljudd. Bredbenta arenagitarrer och vackra körer. Det är retro och tidlöst.

Det finns få svaga stunder på Bury Me in Rings. Till en början är Trip Around the World och When I’m Gone men snart har jag accepterat dem också. Det finns något som gör att Elected-skivorna snurrar år efter år. Det är att jag aldrig har tyckt om hela albumen särskilt mycket. Jag har lyssnat på låtar. Och målet för min kärlek har ständigt bytts ut. Det finns ingenting som kan vara mer irriterande än en Elected-låt, men det finns inte heller mycket som är bättre.