Ras Kass har varit en av mina absoluta favoritrappare enda sedan debutskivan Soul On Ice, 1996. Men sorgligt nog har han aldrig lyckats hålla samma jämna nivå igen under de 14 följande åren. Även om Rasassination hade sina stunder och några få spår under de senare årens studioalbum, mixtapes och bootlegs har varit mindblowing.

De små stjärnstenskotten bland gruset har alltid hållit igång hoppet om en ny klassiker. Därför har A.D.I.D.A.S. varit just en sådan förhoppning. Ett album som han arbetat och hypat upp under en lång tid och som inte skulle bli ytterligare ett mixtape i raden. Med sig i skivtiteln har han DJ Rhettmatic, något som i ärlighetens namn är ganska svårförståeligt, om man bortser från att han är en av västkustens största DJs. För Rhettmatic är nämligen bara med på totalt 3 av skivans 28 spår, som producent och på cuts.

Just att skivan har 28 spår (26 + 2remixer) ger skivan den där mixtapekänslan som har varit en svaghet under de tidigare projekten med runt 20 spår. Samma sak när det gäller gäster och producenter som är lika många som spåren, vilket ger en väldigt splittrat sound. Och många av beatsen är väldigt tveksamma. Nog för att Rassy kanske vill testa något nytt men han har verkligen valt många beats som inte passar hans rapstil särskilt bra. Med ganska dämpat mixade trummor och lite väl sliskiga smörsoulssamplingar.

Skall Ras Kass som han själv säger det, vara en av världens fem bästa rappare, krävs betydligt mer än så här. Han behöver hitta den där perfekta balansen mellan intellektualism och ghettorap som tillsammans med hans variationsrika flow gjorde honom unik under 90-talet. Men samtidigt behöver han vaska fram skräddarsydda beats för hans röstläge och flow. För den här skivan väcker mest forna minnen av en rappare med en helt unik stil som borde kunna bättre.

Ras Kass med HRSMN – This Shit Right Here

Ras Kass med DJ Rhettmatic – Goldyn Child II