Recension
- Basement Tapes (ep, cd) Holmes
- 2008
- Groove Gravy Records
Nä tack
Lyssna
Externa länkar
Med en bas fast förankrad på amerikanska västkusten och fokus på sextio- och sjuttiotalets brittiska popmusik med The Beatles och The Kinks som största förebilderna är det svårt att göra fel. Holmes har intentionerna och innerligheten att matcha influenserna, men ribban är på tok för högt lagd.
Vad jag i stället hör är indiepop som för tankarna till vedervärdiga Ben Folds och inte fullt lika olyssningsbara Fountains of Wayne, collegepop utan ett uns av värdighet. Ett soundtrack till valfri amerikansk kontemporär tv-serie. Där de flesta samtida band som råkat hamna på ett sådant soundtrack har ett egenvärde att förvalta sedan innan, bl.a. Death Cab For Cutie och Band of Horses, är detta enmansprojekt en blek kopia av sina kollegor.
Det ska erkännas, inledande Go Computer har ett groove man borde tagit fasta på under hela inspelningen. Här hittar man ett eget anslag som letar sig lite längre in under huden, vilket är mer än vad man kan fastslå om resterande spår på Basement Tapes.
Slakten av David Bowies mästerliga Let’s Dance är droppen som får bägaren att rinna över och anledningen till varför detta inte bör ägnas någon uppmärksamhet. Överhuvudtaget.
Och efter att ha läst biografin Roy Shakked skrivit på sin officiella sajt är det inte någon överraskning att serier som Nip/Tuck, Sex and the City, The OC och diverse filmer tagit in hans musik. Skit ska skit ha.
Publicerad: 2008-12-27 00:00 / Uppdaterad: 2008-12-27 00:04
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).