Recension
- Born a Lion Danko Jones
- 2002
- Bad Taste Records
Lite tyglat
Kanadensarna med den rätt bestämda attitydvinkeln är tillbaka. Något mer sansade och disciplinerade än tidigare.
Sverigevännerna spelar fortfarande riktigt bra hård rock med sina bluesinfluenser på skjortärmarna, men liveenergin som fanns på de tidigare inspelningarna är något hämmad här. Riffen är visserligen liknande på många ställen. Liksom texterna.
Men de är helt enkelt inte lika galna längre. De har hamnat lite i samma position som Gluecifer. De kan sina riff och flörtar lagom mycket med den halvläskiga delen av 80-talsrocken samtidigt som de ogenerat stjäl från rockhistoriens tuffaste låtar. Och liksom sina norska kollegor kommer de undan med det. Det blir coolt och tufft, svänger och får mig att må bra. Men ändå för lagom. Inte tillräckligt. Jag lämnas i sticket strax innan jag fått vad jag vill ha.
Kanske hade jag skrivit nåt annat om det här hade varit min första kontakt med Danko Jones. Då hade jag inte haft något att jämföra med. Då hade jag inte vetat vad jag skulle kunna vänta mig av det här bandet. Då hade jag kanske inte tyckt att de lagt band på sig.
Låtarna finns här. Och skivan är jämnare än den tidigare samlingen. Om jag slutar upp med att känna att något saknas kan jag börja njuta ordentligt av Born a Lion. Men inte förrän dess. Höga krav, jag vet, men när de nästan är där så blir det så.
Publicerad: 2002-05-15 00:00 / Uppdaterad: 2008-03-01 13:37
21 kommentarer
Jag tycker han Danko är lite överskattad…
#
Jag tycker han Danko är lite förutsägbar.
#
Meh! Plattan är ju rågrym juh! Lyssna på ”Lovercall” – lätt en av årets bästa låtar.
#
jag vet inte om jag skulle lita på tips från någon som skriver ”meh!” och ”juh!”.
#
jakob A: danko jones kommer aldrig att kunna göra en av årets bästa låtar, han är helt enkelt för enfaldig
#
En av anledningarna till att man köpt biljett till Roskilde.
#
pete > ta inte några tips då, idiot.
#
ps > hört talas om ”personlig åsikt”? om ja, så får jag väl tycka att han/dom gjort en av årets bästa låtar om jag vill. herregud!
#
Jag vet inte om jag skulle lita på tips från någon som inte förstår sig på ironi!
#
och det var riktat till nörd-pete
#
jäpp. grym låt. det finns några såna.
#
en jävligt grym skiva.. men dom ska upplevas live som all annan riktig rock'n'roll!
#
jag vet inte om jag skulle lita på tips från någon som förstår sig på ironi, hehe.
#
Ähh! gå o kolla orginalet Jon Spencer istället för denna blöjrocken
#
Tobbe: Läs andra recensioner än de som Lennart Persson skriver… ;)
#
jag tar inte tips från såna som gör smileys och inte kan stava till original. danko jones är väl inget speciellt…?
#
Fan vad du e tråkig och pinsam Erik!!
#
Meh! Juh! Åh! Gnälliga kids.
Danko Jones plattan är riktigt bra, och tycker man inte det så vem fan bryr sig?
Jag ser fram emot att se dem live snart hur som helst. Born A Lion är mkt bättre än den 'samlingsplatta' som kom ut tidigare, bara för att det är vilt är det ju inte bra. Love is unkid, love is unkind, love is unkind. Meh. Juh. Muh. Buh. Ironi funkar inte på internet, det är väl inget nytt. Gnäll. Gnäll. Hejdåh.
#
Sahara Hotnights kommer att spela förband till den här snubben. Då kan man ju alltid gå efter dem…
#
Äh Mäh jag diggar! Fast det kanske är 50/50 toppen/okej. Men det duger! Det är lite trött ibland, jag gillade punkedgen från samlingen mer……..
#
Långt bättre än ”I'm alive and on fire”. Den här skivan har en evig livslängd som det tidigare samlingsalbumet saknar. En rockplatta när den är som bäst.
#
Kommentera eller pinga (trackback).