Ett Foo Fighters på tomgång är också ett Foo Fighters. Och Foo Fighters på ett dubbelalbum är också Foo Fighters. Fast om jag ska vara ärlig förstår jag inte deras idé med ett dubbelalbum. En rockplatta och en softplatta. Ingen rockopera. Ingen ny röd tråd. Inga grandiosa eller storslagna idéer som förverkligas. Snarare ett dubbelalbum […][...]