Lite som ett drömsamarbete, åtminstone på pappret, när en av hiphopens bäste rappare och en av de mesta producenterna slår sina påsar ihop. Det har gått tre år sedan Rakim (från legendariska rappionjärerna Eric B. & Rakim) skrev på för Aftermath, men det är alltså först nu som vi kan vänta oss resultat. Om det […][...]

Jodå, nu börjar det. Kraftwerks första album på sisådär 17 år skulle landa 28 juli här i Europa, något som rätt många luttrade Kraftwerk-fans ställde sig lite tveksamma till. Inte blev det bättre när rykten började dyka upp om att EMI inte sett röken av några skivor bara veckor före releasen. Nu har i vilket […][...]

Första dagen på Arvika blev en resa bland banden, ett idelt flanerande på området gav en hel del mer eller mindre intressanta upplevelser. Beth Orton höll på att missas i och med att tältgrannarna är för trevliga. En diskussion om recensentens roll drog ut på tiden, men sent om sider skall syndaren vakna och tio […][...]

Tiomannabandet USCB Allstars har fått den otacksamma uppgiften att öppna Arvikafestivalens andra dag. De gör det dessutom som oktett. Två man kort, Ols (sång) och Poxy (trombon) är inte med, och lätt nyvakna tar det ett tag innan de blir varma i kläderna och får fart på showen. Att Adonis får sköta all sång på […][...]

Efter Björk hinner jag med ytterligare två korta konsertstopp innan sovsäcken lockar mer än fler ljud- och bildintryck. I Apollo-tältet ser jag Berlinbaserade Chicks on Speed visa Miss Universum var skåpet ska stå (och också var den senare hämtat inspiration till sin egen show). Visst är det lite ojämnt, men jag gillar att det spänner […][...]

Jo. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om årets huvudakt på Arvikafestivalen. Björk. Jag läste någonstans att hon var ute på en ”Greatest Hits”-turné. Kändes bra för mig som tappade bort henne någonstans efter ”Post”. Men det är inte en särskilt nostalgisk Björk som avslutar torsdagen på största scenen, Vintergatan. Enligt mer välinitierad […][...]

Vad gör man om man spelar idiotprogg i ett band som kallar sig The Solbrillers och sångaren inte dyker upp för att repa? Börjar spela hysterisk, instrumental synthpop, förstås. Det är ju rätt självklart när man tänker efter. Sagt och gjort, fram med några leksakssynthar, en halvtafflig gitarrförstärkare och en rejäl dos lekfullhet. Innan någon […][...]