Jag kapitulerar fullständigt för Necrophobics dödsblack redan från första spåret. Sällsynt medryckande och melodiöst på ett hårt sätt som knappast har skådats sedan Unanimateds Ancient God of Evil, på min ära. Necrophobic har annars varit ett band som jag har tagit för givet, det ska ärligt medges. De har funnits där, men jag har avfärdat […][...]

Med ett stadigt driv kommer man väldigt långt om man spelar metal. Och har man spelat i Marduk vet man vad ett stadigt driv är. Devian, som alltså rymmer trummisen Emil Dragutinovic och sångaren Legion i sättningen, släppte sin andra platta strax innan 2008 blev 2009 och det är inget oävet som bandet ger i […][...]

Att Tyrant och Hellbutcher inte är några större anhängare till progressivitet inom metalvärlden torde vara ställt bortom all tvivel vid det här laget. Och således låter Envoy of Lucifer, Nifelheims fjärde giv till världen i fullformat, som black metal gjorde 1986. De båda Iron Maiden-fanatikerna, som blev Bröderna Hårdrock med hela Sverige efter sin medverkan […][...]

”Featuring members from Merciless, Entombed and Unanimated” står det i biografin. Något som gör mig smått konfunderad, då dagens upplaga av Damnation består av Peter ”Flinta” Stjärnvind, här under namnet Insulter of Jesus Christ. Åtminstone står han för alla insatser på ”Destructo Evangelia”, efter vad jag har erfarit. Och han har varit eller är förvisso […][...]