Killer Mike är från Atlanta. Han kan beskrivas som en blandning mellan Bun B och Young Jeezy, men stundtals finns det skrämmande mycket Pimp C i honom. Liknelserna är många bland rapparna från södern, vilket ofta, och med rätta, lyfts fram som något väldigt positivt. De ingjuter en fin känsla av gemensamhet. Samtidigt är de […][...]

När Bun B rimmar ”procrastinating” med ”let’s get this shit crack-a-lackin” i Trillionaire är man fast. Det är lite synd att T-Pain lägger refrängen på samma låt, där Bun B gör albumets fetaste verser, även om autotunandet i detta fall känns mer godkänt än på länge. Kanske till och med charmigt? Det är nästan en […][...]

Unga Young Chris är den bäste rapparen från gamla Roc-A-Fella-gänget, efter Jay-Z då. När The R.O.C. var som störst, runt millenieskiftet var han en tonåring som nästan kunde få en att glömma Beanie Sigel, Freeway och Memphis Bleek när han satte igång med sitt käftande. Young Chris soloalbum, Now Or Never, har det talats om […][...]

Alkemisten från Beverly Hills har äntligen fått ut sin senaste kemiska hiphopmix. Hårda beats, mörka toner, gangstarap och samplingar av pistolskott har flitigt rörts ihop. Det är mycket, lite för mycket. The Alchemist är i första hand en producent, så det är ingen överraskning att det är många gäster på albumet. De tillför en behövlig […][...]

Så att ni inte råkar missa något. De står i ordning efter releasedag, på ett ungefär. Trevlig läsning! The-Dream – Love vs. Hate Albumet släpptes redan den 10 mars i USA, men Sverige-releasen är inte förrän 6 april. The-Dream har släppt ett par kanonsinglar från albumet och några remixer. Det och faktumet att Dream har […][...]

Det är lite intressant att singeln i det närmaste är dödförklarad på alla sätt som går, samtidigt som jakten på den perfekta förstasingeln snurrar allt snabbare. Jermaine Dupri-producerade It’s Like That är uttryck för precis det. Allt som gjorde Yeah till en av de mest framgångsrika r’n'b-singlarna på väldigt länge kopierat minutiöst noga. Och så […][...]

Jag ska erkänna att jag var ganska orolig inför den här skivan. Föregångaren ”Notorious KIM” är en stor favorit och det Lil' Kim gett ut sedan dess har inte riktigt varit min kopp te. Dessutom ryktades det att Kim skulle bli barnvänlig och att snusket skulle få stryka på foten. Funderade lite över vad som […][...]