Sedan jag började lyssna på svensk jazz för sisådär 13 år sedan har vokaljazzen tillhört kvinnorna (med Nils Landgren som enda egentliga undantag). Visst en och annan gamling (Svante Thuresson, Claes Jansson och så vidare) har släppt någon skiva, men i den yngre generationen har allt handlat om kvinnorna. Kanske är det på väg att […][...]

Emrik Larssons debut-EP som soloartist, ”I min egen värld”, är en samling om fem märkta sånger. Märkta av en lång resa utför. Från den glittrigaste och mest uppmärksammade toppen som stjärna i Sveriges hårdast festande partymaskin, Stonefunkers, ner till den svartaste och mest obemärkta botten. En människa som fått smaka av livets goda och salta. […][...]

Efter omkring 40 år i branschen kommer Svante Thuresson till oss som debutant. För första gången har han skrivit sina låtar själv. Det hörs inte. Kompositionerna svämmar över av rutin (i ordets positiva bemärkelse). Det är svängig söndagsjazz i den skola där Bo Kaspers Orkester lärt upp massorna de senaste åren. Svante tar ut svängarna […][...]