De sex strängarna drog blod. Han satt på scenen och han hade slagit på strängarna till sin gitarr så hårt att fingrarna blödde. Konsertarrangören klev upp på scenen och plåstrade om honom. Så där satt Jason Molina, blödande, med ett Nalle Puh-plåster runt fingret och sjöng om självförebråelser så nattsvarta att man var beredd att […][...]