”Hey… are you OK?” Nej, faktiskt inte. Jag trodde jag hade somnat. Det är inte förrän nu, halvvägs in i albumet, som det börjar hända något. Det är inte förrän nu som musiken börjar jävlas lite. Göra väsen av sig. Inte bara flyta förbi. Det är först nu som några av de tretton musikerna börjar […][...]