Kalla mig gärna traditionalist, men Ghosts debutplatta förbryllar mig. Här är man van att satanisterna proklamerar sitt budskap över antingen spartanska burkproduktioner och skärande gitarrslingor eller sluskigt mangel med likmaskarna krypande i högtalarmembranen. Och här kommer ett gäng svenskar och svassar fram så här försiktigt. Som om de hade filttofflorna på och en kopp te […][...]

1999 var senaste gången jag besökte Sweden Rock Festival. Att det tagit sex år att komma dit igen har inget med att jag inte har velat ta mig dit. Inte alls. Snarare tvärtom. Däremot har det antingen inte passat rent tidsmässigt, eller så har det varit så att jag inte har haft någon att åka […][...]