Jag har alltid gillat att köpa skivor baserat på hur omslaget ser ut. Det är kanske det tråkigaste med mp3-revolutionen (och innan det cd-skivans intåg). Därför bläddrar jag gärna i backar med begagnad vinyl när jag har en stund över. Som när jag väntar på bussen hem till exempel. När jag såg Maxine Nightingales Right […][...]