Det vore väldigt lätt att avfärda Brooklynduon Javelins tungt nostalgiska och ständigt genrehoppande sound som musik med en allvarlig koncentrationsstörning men sanningen är precis tvärtom. För allt som låter som knastriga samplingar från skivor ur de allra dammigaste reabackarna, och det är det mesta på No Más, är egentligen omsorgsfulla, tidsödande och pinfärska nyinspelningar från […][...]