Hon stryker inte direkt medhårs den här gången heller. Och om det någon gång var tacksamt att placera henne i jazzhyllan känns det ganska avlägset nu. Den här given är tydligt rotad i den konstrock som står på gränsen till improvisationsmusiken. Känsliga popöron stannar med andra ord på behörigt säkerhetsavstånd. Lindha Kallerdahl plockar bort och […][...]