2005 och mitt åttonde år på Hultsfred. Och det mest sporadiska, beroende på ett idogt farande mellan hemmet, jobbet och festivalen. Alla dagarna gick mer eller mindre bort, då vi anlände tidigast klockan tre. Men det var jävligt skönt att sova hemma. Jag borde vara eld och lågor över startfältet, men även om det var […][...]