På väg till festivalområdet bevittnade jag för första gången en fransk svensexa. Den bestod av ett gäng män på ett torg som gapade till högljudd handklappning. Brudgummen var utstyrslad som Super Mario och bar omkring på en likkista i miniatyr. Konserterna är koncentrerade till kvällarna så det är ett par timmars intensivt lyssnade och springande […][...]

Jag ser få värden i att samla på fysiska exemplar av musik. För ett drygt år sedan packade jag ihop min skivsamling i papperskassar och ställde dem prydligt i rad uppe på vinden. När jag här om veckan gick in i en skivbutik ihop med en god vän var upplevelsen nostalgisk: jag hade inte satt […][...]