Något som dessutom bekräftas av hans samarbete med schweiziska trumpetaren Erik Truffaz som precis släppts, Mexico (Avec Murcof). Där är det Erik Truffaz som styr över kompositionen, men ljudbilden låter strängt av Murcofs tonbild. Eriks blå toner från trumpeten lyfter musiken till ett helt annat plan. För Murcofs räkning låter det nästan som han går […][...]

I dagarna släpper mexikanske Murcof det stycke han komponerade till och framförde på den årliga ljud-, ljus- och vattenfestivalen vid Versailles slott, Les Grandes Eaux Nocturnes, förra sommaren. De senaste åren har Murcof förgyllt mina högtalare med Martes, Utopia, Remembranza och Cosmos. Hans murriga, men konkreta musik har alltid varit livfull bakom sin processerade ljudbild. […][...]

På Cosmos låter Murcof så kall som händerna känns en mörk höstdag. Sådär som om kylan kommer inifrån. Som om skelettet är en källa till kylan. Förra gången, på Remembranza, blickade Fernando Corona nostalgiskt bakåt. Skivan dedikerades till hans mor som insjuknade och dog under inspelningen och nu på Cosmos låter det som Corona själv […][...]