En vän till mig påstod i dagarna att fransmannen Kavinskys Nightcall är tvåtusentalets motsvarighet till Thriller. Möjligen skulle det kunna vara korrekt ur ett estetiskt perspektiv, men Kavinskys suggestiva melankoli har annars väldigt litet att göra med Michael Jacksons popklassiker. Länken mellan Kavinsky och Chromatics är naturligtvis Drive, till vars soundtrack de bägge bidrar, på […][...]

Tydligen var Kanye Wests My Beuatiful Dark Twisted Fantasy en av de stora inspirationskällorna till Some Nights. Fun.-medlemmen Andrew Dost berättade om det i en intervju med Seattle Post-Intelligencer: [I]t really renewed my faith that you can make a big, grand artistic statement, and you can care. You can care so much about your art, […][...]

La da dee. La da da. Det finns de där låtarna som inte bara dansar en sommar utan som sätter tonen för ett decennium. 1991 gick det att älska eller hata Crystal Waters och hennes svajiga sång, men för den som hade något minsta intresse av musik gick det knappt att undgå Gypsy Woman (She’s […][...]

Jag vet inte vem som tipsade Michaela Dippel om att Medeltidsveckan vore en bra inspirationskälla. För det är den inte. Förmodligen oavsett vad den må inspirera till. När Ada kliver ut med sitt andra album, sju år efter rätt jättebra Blondie, så börjar jag, väldigt irrationellt, tänka ”årets album” efter bara två låtar. Sedan blir […][...]

På omslagsbilden till Art Slave ser Amalia Townsend (gissningsvis) i sin färgglatt vinylpimpade version av Daft Punks rymdhjälm ut att ha klivit rakt ur världens roligaste tidsmaskin. Inget kunde vara mer passande då det lika mycket är det förgångna som framtiden som sätter ramarna för Art Slave och ur det pressar essensen till hur funken […][...]

Så, då är det dags att sätta igång nästa mastodontlistningsprojekt. 100 fantastiska låtar 2009 – vilket betyder att jag, så att säga, hunnit ikapp min samtid. Och ungefär när den här listan når sitt slut om tio veckor är det väl ungefär dags att rulla ut en lista över 100 fantastiska låtar från året som […][...]

Man kan börja en musikalisk karriär på många sätt. Att spela hammond-orgel i ett Deep Purple-tributband kan vara ett. Nu kanske det inte var just det här som blev startskottet på Hans-Peter Lindstrøms karriär, men tydligen ska tributbandspelandet vara en av punkterna i norrmannens CV. Oavsett vilket har Lindstrøm sedan början av 2000-talet hunnit med […][...]

Our Love to Admire. I ärlighetens namn så har jag få, för att inte säga noll minnen av Interpols tredje album. Även om man både då och nu visste ungefär vad som komma skulle. Interpol är inte direkt ett band hågade att byta linje, även om man efter inspelningen av detta misstänksamt nog självbetitlade fjärde […][...]

Idag skulle min mormor ha fyllt 98 år. Född 1912 nere i djupaste Skåne. Vad kan väl vara ett bättre sätt att högtidlighålla det än att kliva tillbaka i tiden, till musikåret 1998? 1998 köpte jag 51 singlar. Alla cd-singlar. Såna man kan hålla i handen. 1998 var också året jag fyllde 26 år. Alltså […][...]

Det har alltid varit svårt att lyssna på Di Leva och tänka bort Di Leva. Hans persona har alltid varit en så stor del av hans musik. Allt från paraplyerna till vattenkannan på scenen har varit en del av hur Di Leva låter. Precis som kärleken, solen, leendet och allt trams som nästan lät helt […][...]