Kommentarer till Robert Owens "Night-Time Stories"

Av: Robert Owens "Art" | dagensskiva.com

Robert Owens "Art" | dagensskiva.com — Wed, 08 Dec 2010 23:00:42 +0000

[...] jag skrev om Robert Owens förra album, 2008 års Night Time Stories, var det som en fedexad julklapp som till sist landade efter 18 års väntan. Så långt hade det [...]

Av: Kentaro Takizawa “Heart to Heart” | dagensskiva.com

Kentaro Takizawa “Heart to Heart” | dagensskiva.com — Sat, 08 Mar 2008 23:00:07 +0000

[...] Owens Rhythms in Me (1)Robert Owens Night-Time Stories (19)Tiger Stripes Safari (7)Studio Apartment People to People (8)Blaze & Underground Dance Artists [...]

Av:

Thu, 28 Feb 2008 18:53:33 +0000

Raljera över sexuell aktivitet.
Fresh!

Av:

Thu, 28 Feb 2008 17:40:36 +0000

Droger är det bästa med dans, det har jag alltid sagt.

Av: Rave-Lars

Rave-Lars — Thu, 28 Feb 2008 17:38:05 +0000

Raljera över drogintag.
Fresh!

Jag har inte skrivit ett ord om droger.
Du ”Ed”, gör den kopplingen.
Fresh!

Fortsätt ni med era listor och att referera till akter som var fresh för 100 år sen. Jeffersson, Heard, Debussy, the loft…bla bla bla zzzzzzzzzzzzzz…

Läser ni hellre erotisk litteratur om vem som gjorde vad och hur med vem, hellre än att ligga med tjejen också?
Antagligen..

sniff sniff på er musikteoretiker och dj-stalkers nu ska jag lyssna på trance och dansa lite!
Jag kommer inte tillbaka.

Rave-Lars

Av: Lim-Johan

Lim-Johan — Thu, 28 Feb 2008 10:02:19 +0000

Själv orkar jag inte dansa. Inte läsa heller längre, alla texter är för långa.
Jag sniffar lim ur konvoluten till gamla tolvtummare. Då har musiken uppfyllt sitt syfte.

Av: Kricke

Kricke — Thu, 28 Feb 2008 06:30:16 +0000

Det är för mycket för att jag ska orka läsa, skrev jag längre upp. Det innebär att jag kanske missar något som är intressant och det gör antingen för att detaljerna är för nördiga eller för att jag helt enkelt inte orkar till slut med denna massiva vägg av text.
För mycket information för att skapa nyfikenhet hos en novis!

Av: Johan

Johan — Wed, 27 Feb 2008 23:54:02 +0000

Enda sättet att ha koll på ”The Journey” är väl att äga den själv. Det gör inte jag. Men jag tror den innehåller låtar som inte finns på något annat ställe. Men jag gillar recensionen och måste säga att jag trodde på högre betyg.

Av: Ola Andersson

Ola Andersson — Wed, 27 Feb 2008 22:56:17 +0000

Rave-Lars: Jag håller helt med. Dansmusik ska först och främst dansas till. Däremot ser jag inte att det ena nödvändigtvis utesluter det andra.

Johan: Jag föredrar i de flesta fall Owens-versionerna. ”Can You Feel It” är ett undantag. Men där är det å andra sidan två versioner som är vassare än instrumentalen. Men viktigare: ett Owens-album jag inte känner till! Julafton! ”The Journey” har helt gått mig förbi. Står förmodligen i häftet till samlingen, men eftersom jag inte har koll på det läste jag förmodligen aldrig häftet. Får väl ta och ändra på det. Japanskt förstås. Verkar som att alla houseartister i det souligare facket som inte får göra musik någon annanstans alltid är välkomna att släppa skivor i Japan. Stort tack för infon! Ska justera texten och jaga ”The Journey”. Fast kanske inte nödvändigtvis i den ordningen.

Av:

Wed, 27 Feb 2008 20:44:05 +0000

Alltså jag vill ju inte framstå som någon kofotskille här, någon svettig mekaniker med Slitz i armhålan och en bärs i naveln, någon neoninsmord visselpipsrejvare, linnebärande chokladman med moppemustasch, eller så, men, utan att ha läst recensionen, så, ja, jag bara måste hålla med Rave-Lars. I’m pro the dancing. Con the making listor and tabeller. It’s… who I am. I… challenge you to… to taste… life.

Av: Rave-Lars

Rave-Lars — Wed, 27 Feb 2008 14:10:21 +0000

Lamont: Varför är min kommentar så dum? House handlar ju om att dansa. House görs inte för farbröder som håller reda på etiketter, katalognummer och b-sidor.
Musikhistoria? Vad spelar den för roll?
Men en sak har du rätt i: det är bara att ladda ner och köra.

Ed: Jag läste inte recensionen. Jag noterade bara att det var väldigt många ord. För många.

Av: Johan

Johan — Wed, 27 Feb 2008 13:28:42 +0000

Jag tycker Ola Andersson övervärderar Robert Owens. Jag äger Freetown-tolvor, och har Owens ”best of” på cd och på vinyl. Men jag tycker de instrumentala versionerna av flera av de låtar Heard varit med och skapat och som räknas upp här slår alternativet. Men paradoxalt räknas ju inte ”I’m Strong” upp. Hans kanske bästa sånginsats med Larry Heard.

”Förra gången Robert släppte album blev det väldigt mycket en New York-historia â€“ men ett knäckande gäng all-star-människor inblandade i produktion och musik.”

Han har ju The Journey också.

Av:

Wed, 27 Feb 2008 10:54:06 +0000

Du lyssnar. Du tar syra och e. Du snortar lite koks. Du vill dansa. Du känner. Du ler. Hellre en glad mun, rinnande näsa och en svettig tröja än en mästrande Dick Harrisson i baren. Pekfingret ska hålla koll på rinnande näsa. Inte rätta till glasögonen.

Varför läser Rave-Lars om housemusik öht? Och menar han att Ola borde ha spelat in den över ett solitt housebeat och lagt upp för nedladdning så att Rave-Lars kunde dansa till den?

Av:

Wed, 27 Feb 2008 09:39:55 +0000

”Rave-Lars”.

Av: rödrom

rödrom — Wed, 27 Feb 2008 08:44:27 +0000

Han skrev ju house.

Av:

Wed, 27 Feb 2008 08:40:00 +0000

”Det spelar ingen roll vem som gjort vad med vem och på vilken etikett”.

Decenniets dummaste kommentar till en â€“ som vanligt â€“ bra recension från Ola.

Nej, musikhistoria och intresse för musik är överflödigt, det är ju bara att ladda ner och köra. Skit samma vem som spelar och sjunger eller vad låten heter â€“ rock, jazz, house. Skit samma.

Av: Rave-Lars

Rave-Lars — Wed, 27 Feb 2008 08:24:51 +0000

Eller om du vill. Hellre en glad mun och en svettig tröja än en mästrande Dick Harrisson i baren.

Pekfingret ska vara i luften. Inte vid näsroten för att rätta till glasögonen.

Må väl.

Av: Rave-Lars

Rave-Lars — Wed, 27 Feb 2008 08:10:59 +0000

Det är min bestämda uppfattning att House, och annan dansmusik, ska man dansa till. Inte läsa om.

Ola tenderar att dra mer mot frimärksamarnörderi än passion för dansen och dess musik.

Musik är här och nu. Det spelar ingen roll vem som gjort vad med vem och på vilken etikett.

Du lyssnar. Du vill dansa. Du känner. Du ler.
Då! Då har musiken uppfyllt sitt syfte.

Dansa. Inte läsa.
Kom i håg det!

Av: M

Wed, 27 Feb 2008 07:56:14 +0000

Vilken trött kommentar. Låt bli och läs då. Kalle & Co rekommenderas. Lättläst.

Av: Kricke

Kricke — Wed, 27 Feb 2008 05:37:16 +0000

Vem orkar läsa denna långa text? Inte jag…

Av:

Wed, 27 Feb 2008 05:01:49 +0000

inge joepp skulle lyssna på.