Trött på tomt snack och att saker står still hyr Heli Redline-studion en helg. Masse och Salla ställer upp med beat samtidigt som en lång rad kompisar från förr och nu sluter upp för att lägga rim. 48 timmar i studion senare sitter tio låtar i hårddisken. 40 minuter som får bli startskottet för den nya eran av att ta saker i egna händer.

Det är klart att allt inte blir fantastiskt under de förutsättningarna, men jag är förvånad över att det blev så här pass bra. Det finns något i den spontanitet som måste ha florerat i den där studion som gör att jag instinktivt gillar det jag hör. Det låter avslappnat och känns ärligt helt enkelt.

En av favoriterna är reggaeton-studsaren ”Ikväll”, trots att jag inte är helt bekväm med Jennifers refrängrad ”eller skaffa en snubbe så du får kuk ikväll”. Men det är kanske mest mitt problem. Rytmen gör jobbet och refräng och verser är genretypiska så det räcker. Det är bara svenskan som gör att det känns ovant. Reggaeton-rytmen kommer aldrig tillbaka lika tydligt som här, men ljuden smittar flera av de övriga beaten.

”Tror inte på nåt sätt att jag är bättre än du / Jag är också äcklig, dum, knäpp och jätteful”
- Heli i ”Dom tror”

Rent generellt är det när paret Heli och Kalle Kath eller Öris (som tidigare kallade sig T.R.) står vid mikrofonen som jag tycker att det tänder till bäst. Tre med personligt tilltal som får mig att lyssna varje gång.

Mest säger jag välkommen tillbaka till Heli (som till och med rimmar på finska på ett spår). Jag ser fram emot att få höra hennes nästa steg.