Recension
- Get Down! (7) Sonic Negroes
- 2003
- INAM Records/Sound Pollution
Rakt på sak
Lyssna
Externa länkar
- Sonic Negroes
- Ladda ner hela "You Say Yeah!" och lyssna på smakprov av de övriga tre låtarna på skivan.
Etiketter
Arvikafestivalen 2003. Som vanligt kände jag mig lite utanför när tältgrannar hade långa listor med band de måste se. Jag var mest där för att det kändes som att jag behövde en festival.
Lagom surmulen hade jag tryckt ner kepsen långt över ögonen. Lät hårtestarna sticka ut lite här och där. Frågade någon vad jag lyssnade på svarade jag med ett buttert: ”actionrock”. Mest för att rockutbudet som vanligt var erbarmligt risigt. Jag missade dessutom det mesta av vad som faktiskt bjöds.
Sonic Negroes fyller alla kriterier för vad jag ville se i somras. Det räcker med att titta på omslaget för att förstå vad det handlar om. Den här gången är det ingen falsk varudeklaration. Det här är pang på pungen; rock & roll!
Yeah!
Det är distpedaler trampade nära botten. Ljudet av en replokal i en kall och smått fuktig källare. Det är The Hellacopters strax innan Dregen lämnade av. Mest är det The Nomads tjugo år senare. Conny Nimmersjö spelar sologitarr på ”Evil Sweat” och Indy spelar piano på ”Sonic Young Boy”. Två ingångar för den som inte vanligtvis dammsuger just de skrymslena hos den lokala skivhandeln. Eller för den som inte klarar att välja i en aldrig sinande ström av svart vinyl.
Just den här gången behöver Hell Man, Black Lunis, Guitarmagnus, Bassmagnus och Drummagnus kanske den extra draghjälpen för mer än lovande bra vill jag inte stämpla den här sjuan. Det saknas lite egensinne. Det river och driver och jag njuter när jag vrider volymratten uppåt. Men jag minns inte riktigt hur och varför det svängde en stund senare.
Men visst vill jag se det live. Och nästa gång står de säkert stadigt nog på egna ben.
Publicerad: 2004-01-08 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-16 09:13
14 kommentarer
Det måste varit månader sedan jag läste en recension om ett band som var intressant. Tråååkigt..
#
en rak sak..viljan att smeka den
#
Bigelf spelade väl i Arvika? Mer rock'n roll än så blir det knappt.
#
negro-grejen kommer snart att spilla över i nazist-nostalgia och fascist-romantisering.
negro – som i mörk, jag vet. Men snart kommer ”The wedgy pants niggers” eller ”The holy shit spooks”.
#
trots märkbar berusning kan jag snabbt konstatera att detta inte är någon bra skiva. utan att ens ha lyssnat.
så. ni som vill diskutera vidare kan gå till tråden ”DEBASER!”
#
”Guitarmagnus, Bassmagnus och Drummagnus”
mao; de gillar verkligen Guitar Wolf.
#
#
rätt grå recension, men ändå bra. lite kort kanske. Har aldrig hört bandet men det verkar rätt intressant…
#
Lågt att kritisera något man inte hört… Själv tycker jag det rockar på jävligt bra! Men jag håller med om att Guitarwolf namnen är lite sunkigt.
#
Tja, när man har tre medlemmar i bandet som alla heter Magnus måste man ju skilja på dem på något sätt.
#
sparka två av dem så löser det sig
#
Hmmm, jag lutar nog mer åt att döpa om Black Lunis…
”Magnus is my middle name…”
#
Actionrock 2004?
ungefär lika hett som pudelrock 1992.
#
”Actionrock 2004?
ungefär lika hett som pudelrock 1992.”
Schysst med nåra som inte vänder kappan efter rådande musiktrend…
#
Kommentera eller pinga (trackback).