Ang. trance så är tror jag att de som lyssnar på synth är de som hellre tar till sig trance istället för house. Jag anser att ju hårdare dansmusik desto bättre.

För det första så är det bara TVÅ, ja, TVÅ LÅTAR som är av det snabbare och tyngre slaget.

Call the ships to port och We Stand Alone. Av dessa två är det endast We stand alone som överhuvudtaget är och flirtar med trance.

Synth? Vem fan har någonsin sett på Covenant som ett synthband? Till en början så klassades de som industri/EBM, sedan övergick de mer emot techno på andra skivan. Tredje skivan var väl så mycket synth som de någonsin har varit, och de två senaste alstren är odefinierbara, electronica på sin höjd, popmusik gjord med synthar.

Att klumpa ihop alla band som någonsin klassats som ”synth” i en enda stor klump är ren och skär idioti. Att inleda recensionen med att säga att Covenant är sveriges mest synthband är ännu mer tragiskt. Se på KieTheVez, se på Children Within, se på Daily Planet, se på S.P.O.C.K, se på Mobile Homes, se på tidiga Statemachine, se på Pluxus, de OM NÅGRA är synthband. De är fan så mycket mer synthband än vad Covenant någonsin har varit.

Sedan har vi ju dessa klassiska anledningar till att hata Covenant:

1. De har sålt sin själ till Sony.

2. De har börjat slå igenom kommersiellt.

3. De har blivit mer lätttillgängliga.

Att gnälla på allt ovanstående är ganska meningslöst. Jag tycker att det är ett väldigt gott tecken att Sony överhuvudtaget släpper en singel såsom Call the ships to port, för det ger den breda massan en inblick i ”synthvärlden”.

Jag hittar i princip inte ett enda spår som jag kan relatera till Depeche Mode på nya skivan. Hittar inte ett spår som låter det andra likt. Men visst, det är ju ”synthmusik”, då kan man ju ta för självklart att allt låter likadant. Håkan Hellström har ju så otroligt mycket mer variation i sin musik? Ehum.

Hade denna skiva släppts av t.ex. Massive Attack hade den höjts till skyarna av massvis av recensenter, och den hade varit genialisk i sin minimalism. Avsaknaden av klockrena refränger hade setts på som ett bra avståndstagande från all komersiell hitmusik som bara är producerad för att sälja i mängder. Den kalla ytan som vilar över hela skivan hade gett den en ”helhet” och slutligen hade den ”dåliga” sången varit ett tecken på extremt bra omdöme, för ju sämre man sjunger (nämner inte några extremt stora rock- popband som har blivit extremt populära hos recensenter och skivköpare den senaste tiden) hade varit ett tecken på originalitet.

Hata skivan för all del, men snacka inte skit om att det handlar om techno/trance, att det är ännu ett av dessa synthband och att alla egenskaper som hyllas hos andra band nu plötsligt blir värdelösa egenskaper i detta sammanhang.

Jag tycker om skivan. Tycker att Covenant gör rätt i att göra den musik de vill göra och inte gör musik bara för att tillfredställa sina ”fans”. Framförallt tycker jag att de nu en gång för alla har tagit steget bort från att vara ett synthband i mängden. Man hör att det är Covenant, de har utvecklat ett eget sound som man känner igen oavsett vilken ”typ” av musik de väljer att svepa in en låt i.

Håller med Legerdemein att många klagar på liknande musik bara för att det är ”synth”. Personligen tycker jag den är väldigt varierad, och Eskil har jobbat med sången mycket mer än tidigare. Melodierna är också mycket bättre.

Återigen, det är synd att ni recenserar sånt som ni tycker är dåligt… Självklart kan inte allt vara bra, men om man tar på sig att recensera synth/ebm/industri/etc-skivor är det väl inte för mycket begärt att man är lite insatt i alla fall och inte drar alla med ”Pluxus-kammen”?