Recension
- Morning View (CD) Incubus
- 2001
- Sony
Enformigt
Lyssna
Externa länkar
- Officiell
- Ganska innehållslös, men hyfsat uppdaterad.
När Incubus klev ut i rampljuset 1998 med de båda albumen ”Enjoy Incubus” och ”S.C.I.E.N.C.E.” jämfördes de ofta med framförallt Faith No More (sångaren Brandon Boyd har en pipa som ofta drar iväg mot samma intensiva och kraftfulla skyar som Mike Patton en gång gjorde sig känd för) och Korn (det var nog mest bas- och trumspelet i kombination med DJ Kilmores skivspelare som lockade fram den jämförelsen). Den där jämförelsen står sig fortfarande ganska bra. Men bara till hälften.
Du är ganska nära att sluta läsa redan nu och samtidigt tänka: ”å nej, inte ett rapmetallband till,” eller hur? Tänk inte den tanken. Här finns inte tillstymmelse till rap.
Det är däremot fortfarande svårt att inte tänka på Faith No More när man hör Incubus. Inte så att de låter som kopior, men det finns ett gemensamt drag i de båda gruppernas musik. Lite som yngre bröder. Det är hårt och rent. Produktionen är kristallklar, det går nästan att se hur det blänker om den. Sången är ett centralt instrument och egentligen det som framförallt karakteriserar Incubus. Det är sången som står för de flesta melodislingorna. Det är sången som tar dig med på resor och agerar huvudperson, övriga instrument spelar biroller.
På ”Morning View” har Incubus tagit ett stort steg vidare som Faith No More aldrig hann ta genom det ökade användandet av akustiska gitarrer i mixen. Resultatet är ett luftigare och på sätt och vis snällare sound än tidigare. Andraspåret ”Circles” minner mest om Alanis Morissettes sätt att skriva melodier och harmonier, även om musiken är ett par snäpp hårdare.
Jag kommer på mig själv med att vilja börja sjunga och försöka följa Boyds stämma, för att bara någon sekund senare få en känsla av obehag i kroppen. Ett utslag av min allergi mot grungeårens värsta wailutflykter som jag aldrig förstod mig på.
Som bäst och mest intressant blir det i de få spår där Incubus provar nya kostymer. Som i den lätt funkpunkiga ”Have You Ever”. Som i den avslappnade och svängiga ”Are You in?”. Som i ”Just A Phase” byggd på en skön susig scratch och akustisk gitarr i kombination med stråkar. Tyvärr kan de inte låta bli att släppa loss hårdriffandet och wailet i slutet av låten. Tänk om de vågat hålla tillbaka och låtit ångesten vila runt hörnet hela vägen istället.
Där någonstans vilar mitt problem med ”Morning View”. Trots att jag gillar ansatserna i många låtar. Trots att jag trivs med Boyds röst. Trots att jag gillar instrumenteringen. Trots allt kan jag inte riktigt omfamna den. Mest för att de verkar känna ett behov av att dra iväg i crescendon i de flesta låtar oavsett om det är av godo eller inte. Efter ett tag blir arrangemangen mer än lovligt enahanda. Det som i början av skivan känns kul (om än på ett delvis nostalgiskt vis), känns mot slutet tröttsamt och framförallt förutsägbart.
Då hjälper det inte att de i avslutande ”Aqueous Transmission” använder en ko-kyu de fått låna av Steve Vai och att Suzi Katayama arrangerat stråkarna i vad som är ”Morning Views” verkliga utropstecken. En vacker resa genom ett spännade ljudlandskap fyllt av toner som framkallar bilder av asiatiska flodfärder.
Ändå, en bonuspoäng för att de bantade de 18 inspelade låtarna till 13 på den färdiga skivan.
Publicerad: 2001-11-02 00:00 / Uppdaterad: 2001-11-02 00:00
19 kommentarer
Åhh det var lite väl lågt betyg!
#
nämen vad gör du!!!
Sitter o snackar hela reccensionen hur bra skivan är…osså sätter du en 4:A !!?? Ok..den kanske inte är den bästa skivan som gjorts…men en 4:a ICKE!
#
OK….skivan är inte lika direkt o ”hittig” som Make Yourself men efter några lyssningar så hittar man faktiskt ett o annat guldspår. Recensenten kanske skulle lyssna på den mer än en gång innan den recenseras. Minst 6 eller 7 av 10!
#
Vad menar du? Att Incubus skulle tagit ett steg längre än Faith No More? I vilken riktning i sådana fall? Incubus är inte i närheten av FNM:s storhet! Hoppas inte det var det du menade.
#
Raul: Jag säger att det blir bra i ungefär tre spår. Att jag gillar ansatserna i låtarna, men att Incubus inte klarar av att slutföra sina idéer. Jag tycker helt enkelt att få låtar känns färdiga.
Kristofer: Ett par guldspår räcker inte till mer än en fyra när resten av låtarna faller ihop som korthus.
bengo: Jag menar verkligen inte att Incubus är i närheten av FNM:s storhet. Däremot har de tagit ett stort steg vidare från den ljudvärld de delade med FNM mot något snällare och tillrättalagt. Det passar Icubus dåligt.
#
Jag kan nästan hålla med om en 4. Trots att Incubus är ett av mina favoritband. Enjoy Incubus är nog den bästa skivan jag har. Science är ruggigt bra, men efter den har det gått utför. De har tyvärr bara blivit sämre med åren. På den här skivan låter det som om de har blivit inspirerade av Westlife eller nåt. Incubus var bättre förr… Tyvärr.
#
Incubus höjer sig ur det amerikanska raphiphopmetalträsket med en alldeles utmärkt sångare, bra låtar o en vilja att prova nya ideér. Tacksam att bandet tar upp en klassisk tråd som legat lite i skymundan i de senaste årens numetalorgier nämligen bra låtar o bra melodier, lugna som röjiga!
Synd att nästan ingen i Sverige upptäckt detta ytterst kompetenta band!
Kanske pga recensioner som denna!
#
Kristofer: Jag tycker också att fler borde upptäcka Incubus, men ”Morning View” är en skiva som bara är så där eller ok. En fyra alltså. Däremot har de gjort betydligt bättre förut. Jag kan väl inte skriva upp en skiva på bandets gamla meriter? Då skulle ju Rolling Stones, Kiss och James Brown prenumerera på toppbetyg trots att de inte släppt ifrån sig nåt bra på många långa år. Nej, börja hellre med ”S.C.I.E.N.C.E.”, som är en riktigt bra skiva.
#
Jag ska erkänna att jag inte har lyssnat in mig ordentligt på skivan, men jag tycker nog ändå att den förtjänar mer än fyra av tio. Den enda större bristen jag har hittat är att låtarna känns något tillrättalagda och radioanpassade, men jag lyssnar verkligen hellre på det här än Britney när jag slår på radion.
#
”Jag menar verkligen inte att Incubus är i närheten av FNM:s storhet”. haha har jag missat nåt eller, FNM passerade mig obemärkt i varje fall. Incubus däremot faller mig bättre i smaken och påminner mig lite om Pearl Jam fast med ett nyare sound, bra bra..
#
Asså dude, Patrik…du har ju fan dissat min Incu här helt å hållet…ska du skriva om de så ska du skriva gott…du nämnde ju bara det dåliga…å vi alla vet ju att de inte e såå jäkla dåliga !!! Förresten, BARA EN 4:a ???????!!!!!
hur vågar du ??? så låt oss bara säga…INCUBUS E BÄST !!!!!!!!!
#
är så oerhört trött på ”det var bättre för” det verkar som om alla band måste vara underground annars så blir det ”det var bättre för” eller ”Sellouts”. Make yourself och Morning View är 2 utav mina bästa skivor NÅGONSIN, samspelet mellan musik och sång är helt klockrent i detta band. Men visst alla tycker olika, känner bara att det är oerhört synd att alla recensenter på denna sida favoriserar en viss typ av band. Man kan ju gissa betygen på skivorna bara genom att kolla på skivbolagen och försäljningsiffrorna här…
#
Jag är väldigt sen att kommentera denna recension, och jag antar att ingen kommer att läsa vad jag har att säga. Men valet av betyg på denna skiva tvingar min spontanitet till att säga något, trots att mina ord kastas ut i ödemarken. Fyra av tio? Pinsamt lågt. Rockscenen från USA har varit präglad av mainstream och kvantitet sedan det nya millenniet inleddes. Ett av banden som lyckades hålla sig undan från detta var/är incubus, vilket tydligt kan urskiljas på Morning View. Vackra, känslosamma och berörande texter; sång på hög nivå framförd av en man, som för bandets musikaliska erkännande tyvärr är snyggare än Johnny Depp; en utmärkt balans av hårda och mjuka gitarriff; en balans som syns lika klart i samspelet mellan trummor och bas; samt slutligen en extra krydda i de ”turntable-effekter” som hämtats ur såväl stråkinstrument som grodors kvackande. incubus har med sitt mod att experimentera och sin vilja att framföra konst i form av ljud skapat en skiva värd att minnas. Det är snart två år sedan den släpptes, och den låter lika bra idag, om inte bättre. Musiken håller givetvis inte samma standard rakt igenom, men de få dalar som finns på kurvan märks inte då helheten är en enda stor topp. Min rekommendation är att köpa denna skiva, njuta och med stor förväntan invänta den nya plattan som tros komma i februari 2004. â€the credits traverse, signifying the end, but I missed the best part could we please go back to start?â€
#
För att ge mer konkreta kommentarer vill jag ta upp två delar ur recensionen. Först, rubriken. Enformigt? Stor kunskap i variation skulle jag kalla det. Lyssna på circles, 11 am, nice to know you, are you in och aqueous transmission, och förklara sedan för mig enformigheten i incubus' musik.
Sedan kritiken som recensenten lägger på låten just a phase, en låt som just förtydligar bandets förmåga att variera. Enligt mig finner vi i den låten en stor del av vad incubus' sound innebär. I den låten skiner kvintettens alla delar lika starkt och resultatet är lika vackert som lysande. En melankolisk inledning som följs av en perfekt jämvikt av sång och musik och en avslutning fylld av energi och pricksäker komposition av gitarr, bas och trummor. Det som därtill höjer denna låt ytterliggare ett antal snäpp är användningen av brandon boyds röst som ett instrument. Resultatet är ett exempel på vad jag vill kalla ren skönhet i ljud. ”Temporaryism has been the 'Black Plague' and the Jesus of our age.”
#
Förtjänar definitivt ett högre betyg.
Skulle dessutom vilja påstå att Incubus gjort bättre musik än FNM någonsin kan drömma om.
#
Snälla någon,kan ingen ta och resencera Incubus nya skiva A Crow Left Of The Murder?
#
Jag tycker verkligen att Morning View skivan är deras bästa skiva dock. jag tycker precis som resencenten skrev att incubus har utvecklats och använder en ny stil och ett nytt sätt att spela på! Visst, är man glad för den mer hårda musiken gillar man "make yourself" bättre. Men man märker att de blivit mer självsäkra och vågar mer på "morning View". Jag gillar Incbus just pg att de använder sig av olika insturment och vågar utmana musik teorins vägar om hur man bygger upp ackord. De kunde dock låta instrumenten leka mer med melodin och dessutom spela lite mer oförutsägbart. Men Incubus är absolut ett mkt bra band som bringar glädje!
#
Håller inte med recencenten alls, Morningwiew är en fantastiskt bra skiva, (som flera kommenterat ovan) sammspelet är klockrent, alla låtar genomtänkta till grunden och varenda ton har ett värde och mening!
Blir också trött på alla som säger att Incubus var bättre förr då deras stil var hårdare, visst de var ruggigt bra då men de är ruggigt bra nu också då de ändrat stil. Jag kan lyssna på ALLT i princip (utom britney mm)från Korn till klassiskt, så försök att se det positiva i denna mer sköna, lugnande och avslappnande skiva!
#
Blir trött på folk som endast fäster sig cid en musikstil…
#
Kommentera eller pinga (trackback).